Slitnaste morsan ever
Min kära mor kom hit idag och tog hand om Sune en stund så jag fick springa av mig lite.
Jag bestämde mig för att ta två varv i lugnt tempo, eftersom jag inte sprungit på typ 3 veckor. Dum som jag var, placerade jag som vanligt min klocka för tidtagning runt min vänstra arm. Första varvet gick riktigt bra, sprang på en tid som jag brukar ligga runt. När jag skull gå ut för varvning såg jag mamma och Nunisen leka i trädgården. Jag skrek att jag tar ett varv till. Jag sprang i 10 meter till och kände sedan, att vad sjutton kan jag inte bara stanna och gå å leka i stället?...Det lata sidan tog nästan över, men jag bet ihop och tog mig runt ett varv till. När jag kom i mål lade jag mig utmattad på vägen och undrade vad fan jag sysslar med. Stolt över mig själv, men ack så fruktansvärt sliten=(
Faaaaannnn! la just ut kort och grejer men det försvann!!! Ja... ni får se senare ikväll då. Om jag orkar...
