Kallt idag med
God morgon i stugorna!
Här har det sovits betydligt mycket bättre i natt. Istället för att bli väckt ett 40-tal gånger, så har Sune endast vaknat ett fåtal gånger. Han mår mycket bättre idag. Själv är jag som en Zombie...Jag går alltid på högvarv dagen efter en dåligt sovd natt. Det smäller istället till 2 dagar efter.
Idag ser det minst sagt lika kallt ut ute som det gjorde igår, om inte kallare. Men skidföret är säkert fint. Jag har ett par längdskidor ute i boden någonstans. De får nog stå där och vänta ett tag till...
Tro det eller ej, men jag har faktiskt åkt tjejvasan. Det är visserligen 10 år sedan och jag kommer nog heller aldrig att göra om det. Men det är kul att kunna "skryta" med att ha gjort den.
För jag behöver ju inte berätta att jag hade ca 2 träningstimmar inför själva loppet, då jag på den tiden hellre festade på helgerna. Elelr att jag endast lagt på 3 lager valla, när det i själva verket behövdes runt 10.
Vasaloppsdagen var kall utav bara helskotta. När jag entrade startområdet, visade termometern på -25!
Som tur var blev det lite varmare innan startskottet gick av. I typ 18 minusgrader iklädd endast ett underställ och Magra IS gröna (Kermit i mupparna) skiddräkt, for jag iväg. Efter en tredjedel av loppet hade all min fästvalla försvunnit och istället hälsade Mr. Bakhal på.
Jag hade ett par skidhandskar med skinn i handflatan,som först blev svettigt å blött, men som nu började att frysa till is.
Envis som jag är så hade jag innan start bestämt mig för att absolut inte stanna till i någon av de valladepåer som erbjöds efter spåret. Det skulle visa sig vara det dummaste beslut jag tagit på länge.
Jag fortsatte min tjejvasa mot målet i Mora. genTotalt genomfrusen och med mer glid bakåt än framåt...Insåg att jag åkte otroligt sakta, då en tant i 75-års åldern med kläder ifrån forntiden och gamla träskidor, passerade mig i en backe.
Sista biten gick skitspåret förbi en camping och sedan var det bara upploppet kvar. Spurta kunde jag bara glömma. Jag kände mig helt enkelt som en förfryst groda. När jag korsade mållinjen föll jag ut i storgråt och tackade de övre makterna att jag fått chansen att leva ett tag till.
Nu var det bara en välförtjänt duschning kvar.När jag på det kalla beigé stengolvet skulle börja att ta av mig de kalla kläderna, hörde jag att någon ramlat i duschen och det var blod överallt!! Fortare än blixten bytte jag bara kläder och gick därifrån. Ska dock tilläggas att personen i fråga med blödande huvud redan hade fått den hjälp som behövdes. Tur var väl det.
Sammanfattning: Aldrig mer tjejvasan och ja, jag är inte särskillt förtjust i blod.
Trevlig dag på er!
Håll tummarna för att vår bil går igenom besiktningen idag.
Här har det sovits betydligt mycket bättre i natt. Istället för att bli väckt ett 40-tal gånger, så har Sune endast vaknat ett fåtal gånger. Han mår mycket bättre idag. Själv är jag som en Zombie...Jag går alltid på högvarv dagen efter en dåligt sovd natt. Det smäller istället till 2 dagar efter.
Idag ser det minst sagt lika kallt ut ute som det gjorde igår, om inte kallare. Men skidföret är säkert fint. Jag har ett par längdskidor ute i boden någonstans. De får nog stå där och vänta ett tag till...
Tro det eller ej, men jag har faktiskt åkt tjejvasan. Det är visserligen 10 år sedan och jag kommer nog heller aldrig att göra om det. Men det är kul att kunna "skryta" med att ha gjort den.
För jag behöver ju inte berätta att jag hade ca 2 träningstimmar inför själva loppet, då jag på den tiden hellre festade på helgerna. Elelr att jag endast lagt på 3 lager valla, när det i själva verket behövdes runt 10.
Vasaloppsdagen var kall utav bara helskotta. När jag entrade startområdet, visade termometern på -25!
Som tur var blev det lite varmare innan startskottet gick av. I typ 18 minusgrader iklädd endast ett underställ och Magra IS gröna (Kermit i mupparna) skiddräkt, for jag iväg. Efter en tredjedel av loppet hade all min fästvalla försvunnit och istället hälsade Mr. Bakhal på.
Jag hade ett par skidhandskar med skinn i handflatan,som först blev svettigt å blött, men som nu började att frysa till is.
Envis som jag är så hade jag innan start bestämt mig för att absolut inte stanna till i någon av de valladepåer som erbjöds efter spåret. Det skulle visa sig vara det dummaste beslut jag tagit på länge.
Jag fortsatte min tjejvasa mot målet i Mora. genTotalt genomfrusen och med mer glid bakåt än framåt...Insåg att jag åkte otroligt sakta, då en tant i 75-års åldern med kläder ifrån forntiden och gamla träskidor, passerade mig i en backe.
Sista biten gick skitspåret förbi en camping och sedan var det bara upploppet kvar. Spurta kunde jag bara glömma. Jag kände mig helt enkelt som en förfryst groda. När jag korsade mållinjen föll jag ut i storgråt och tackade de övre makterna att jag fått chansen att leva ett tag till.
Nu var det bara en välförtjänt duschning kvar.När jag på det kalla beigé stengolvet skulle börja att ta av mig de kalla kläderna, hörde jag att någon ramlat i duschen och det var blod överallt!! Fortare än blixten bytte jag bara kläder och gick därifrån. Ska dock tilläggas att personen i fråga med blödande huvud redan hade fått den hjälp som behövdes. Tur var väl det.
Sammanfattning: Aldrig mer tjejvasan och ja, jag är inte särskillt förtjust i blod.
Trevlig dag på er!
Håll tummarna för att vår bil går igenom besiktningen idag.
Kommentarer
Postat av: Lotta
Heeej, jag hittade den! (Inte boken utan bloggen...) Hinner såklart inte läsa allt nu (typiskt mej) men självklart är det jättebra och jättesnygg - precis som du! Kram Lotta
Postat av: Hanna
Man ska inte underskatta träskidor!
Postat av: Miss Päron
Anna, Sköna Bike Anna, underskatta inte dej själv, du var fantastisk på att vara rejält disciplinerad ang träning under din tid i Dalarna, trots festande;) Puss på Deej din härliga sago-berättare!
Trackback
