Lindgrenfamily

Hur trött kan man ärligt bli innan man faller i koma?
Tyvärr har jag enbart mig själv att skylla efter två hektiska dagar. Igår bestämde jag ju att vi skulle ha Viktors ettårskalas här, då han blivit sjuk. Jag hade 1,30 timmar på mig att dammsuga, plocka i ordning, tvätta av mig och byta kläder, bädda sängen, klä Sune och diska. Emil tog hand om disken som tur var. Mitt upp i alltihop så fick jag för mig att vi skulle laga mat till alla gästerna också. Det löste sig dock fint, då vi mammor hjälptes åt med detta.

Idag fick jag också ett samtal från jobbet jag sökte förra veckan. Dom ville ha in mig på intervju och jag tackade glatt ja. Det "lilla" problemet var bara vart jag skulle göra av Sune de dagar som jag i såna fall skulle få jobb... Jag ringde runt som en stolle till alla förskolor, privatförskolor, dagmammor och dyligt under 3 timmars tid. Har väl idiotförklarat mig i hela kommunen vid det här laget. Fast jag tror nog att det löser sig...Och imorgon får jag svaret på om jag får jobbet eller inte. Det verkar i alla fall lovande. Håller tummarna så hårt jag kan!

Nu ska jag packa väskorna inför morgondagen, äta kvällsmat och sen sova. Ibland tycker jag att det vore bekvämast att endast äga en kastrull och en madrass att sova på. Och en jättestor walk in closet då förstås...